lördag 3 juni 2023

låt mig bli en uttråkad hemul

Det är inte pengar som spelar roll i slutändan, säger de. 
Ingen ligger på dödsbädden och ångrar att de inte jobbade mer, säger de. 

Tänk på pensionen, säger de. Du vill inte bli fattigpensionär, säger de.

Bestäm er, vill jag säga, och tänker att när den dagen kommer, min pension, så har jag antingen drunknat eller brunnit upp. Blivit uppäten av en zombie, eller vad de nu gör med en, jag har inte sett någon zombieapokalypsfilm och är alltså illa förberedd.

Jag tackar ja till min skrivkurs, till ytterligare tolv månader av inte så fet ekonomi. Till och med ett par månader av hur-ska-vi-få-ihop-det-ekonomi. Jag får väl jobba, säger jag när jag skjutit undan tankarna på om detta egentligen var en så bra idé. Tankarna på vart det egentligen ska leda. 

Varje år har jag tänkt att snart kommer jag också skriva under min fasta anställning. Lönen kommer rulla in, lugnt och tryggt. Jag vet att folk tar sig runt på ströjobb, timvikariat, för att kunna göra i alla fall någonting av det de tycker är roligt på riktigt. Men inte jag, väl? I min familj har man ett jobb. Inte som att någon har sagt att det är så det ska vara, men det är så det ser ut. Jag skäms alltid när min skrala kassa blir synlig. Mellan våra fyra väggar, i vårt lilla liv, märks den sällan av. 

Om jag slipper drunkna, brinna upp eller bli zombiemat, är väl min pension hursomhelst knappt nåbar. Jag kommer ändå behöva jobba till, inte vet jag, 75? Och jag kommer sörja den, pensionen. Redan som mycket yngre identifierade jag mig med hemulen i Tove Janssons Hemulen som älskade tystnad. Jag vill slippa knipsa biljetter bland andra bullriga hemuler. Jag vill gå i pension. Jag vill öppna grinden till en gammal park, njuta av tystnaden, bli uttråkad, skapa något nytt.

4 kommentarer:

  1. Gud ja, känner så igen den där pressen och förväntan på att få ordning på allting. Men med skrivkursen får du göra något fint för dig, och det är också en viktig ordning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag jobbar verkligen hårt för att tänka så! <3

      Radera
  2. Tycker det är modigt av dig att våga hoppa på skrivkursen! Jag önskar också att jag vågade kasta mig ut. Jag tänker ofta på att jag är ganska tråkig med mitt fasta jobb och min ganska "vanliga" vardag medan jag har många jämnåriga vänner och bekanta som jobbar på coola barer, ägnar sig åt kreativa yrken, utbildar sig till yrken med hård konkurrens. Kör bara kör! Du kommer nog inte ångra att du gör det här när du ser tillbaka på det om några år <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja. Gräset är alltid grönare osv. Har man ett jobb man trivs med så är "vanlig" vardag en dröm ju! Tack för din pepp <3

      Radera

hej från olika nyanser av brunt

  Det var så skönt att komma upp från sommaren. Hit dit nästan all snö smält men inget grönt ännu slagit ut. Jag fick insikten när jag på vä...